Substantiv

Tillbaka till skrivkurs

©Jerry Andersson

Substantiv är ord som är benämningar på a) djur b) saker c) känslor d) egenskaper och e) tillstånd.

f) Egennamn är också substantiv.

a) hund,häst

Man kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

b) stol, bok, penna

c) glädje, vrede, bedrövelse

d) snabbhet, begåvning, slarvighet

A.

Numerus (antal)

e) molnighet, trötthet, liv, sömn

a)

singular (ental)

f) Åland, Alperna, Roger, Misse

b)

plural (flertal)

Substantivets deklinationer (böjningssätt)

1. flicka

flickor

2. pojke

pojkar

-or, -ar, -er, -r, -n är pluraländelser.

3. bild

bilder

Resten av ordet kallas stam. flick(or), pojk(ar)

4. sko

skor

5. hjärta

hjärtan

6. träd

träd

B.

Form

a)

obestämform

vägg, väggar, träd

(en, ett, flera)

b)

bestämd form

väggen, väggarna, trädet

(den, det, de)

C.

Genus (kön)

1. maskulinum

(han-kön)

pojke, man, herre

Den här indelningen anger pronominellt genus. Den talar om

2. femininum

(hon-kön)

flicka, kvinna, dam

vilket pronomen (han, hon, den eller det) substantivet hör

3. reale

(den-kön)

bänk, våning

ihop med.

4. neutrum

(det-kön)

bord, hus

En annan indelning är:

1. n-genus

en pojke, den pojken

Den här indelningen anger artikelgenus. Den visar vilken

2. t-genus

ett bord, det bordet

obestämd och bestämd artikel som hör till substantivet.

D.

Kasus (satsdelform)

1. grundform

pojke, pojkar, pojken, pojkarna

Förr hade svenska fyra kasus. Böjningsändelserna

2. genitiv

ägande

pojkes, pojkars, pojkens, pojkarnas

försvann efter hand och nominativ, ackusativ

och dativ sammanföll till en grupp; den vi i dag kallar

grundform.

E.

Substantivets indelning efter betydelse

1. Konkreta substantiv (gripbara, åskådliga för sinnena ( kan ses, höras, kännas.))

a) egennamn Lars, Malmö, Aftonbladet

b) artnamn människa, häst,äpple,fönster

Gränsen mellan abstrakter och konkreter är oklar och

c) kollektiva substantiv folk, armé, klass, besättning

flytande.

d) ämnesnamn järn, cement, vatten, mjöl, betong

De konkreta kan föras till någon av dessa grupper.

2. Abstrakta substantiv (ogripbara, icke åskådliga)

Många abstrakta substantiv kan placeras i någon av dessa grupper.

En stor grupp abstrakter är bildade av adjektiv:

De rena abstrakterna kan inte bilda plural.

sanning, flit, glädje, falskhet

.Andra är gjorda av verb: sömn, vaka, tävling

a) känslor

glädje, vrede, överraskning, rädsla, lycka

Många substantiv på -an är abstrakta: början,

b) egenskaper

styrka, flit, snabbhet, begåvning

ansökan, predikan, påverkan

c) tillstånd

sömn, liv, vaka

d) förlopp

tänkande, gående, tävling, ritt, slåtter

e)förhållanden

avstånd, läge, tid