subjekt, predikat, predikat, predikat

En mening innehåller flera predikat till ett och samma subjekt.

Bra för att bryta mönstret i meningsbyggnaden.

Subjekt är markerat med blått, predikat med rött.

"Till slut steg han försiktigt upp, undvek den knarrande golvtiljan två steg från sängkanten, smög fram till fönstret och drog gardinen åt sidan."

Bild

Bildens funktion är att beskriva en företeelse, genom att likna den vid något annat.

I första exemplet liknas den ljusa landsvägen vid en blek arm som pekar framåt. Jag har markerat själva bilden med rött och den sak bilden beskriver med blått.

 

I stilistisk litteratur skiljer man på två typer av bilder; metafor och liknelse. Mats Eklöfs mening ger exempel på en liknelse, den innehåller nämligen ett jämförelseled. "....., som en....). Strindbergs bild saknar jämförelseled och är då en metafor. Den här skillnaden har jag inte gjort i min exempelsamling eller i övningarna.

"Landsvägen lyste onaturligt ljus, som en blek arm pekande framåt i ovissheten.

Eklöf Mats; Sländans dag

 

"Mannen tycktes född med glasögon, ty ingen hade sett hans blickar, troligen därför att de onaturligt stora ögonen, två halvlegade ankägg, alltid voro blodsprängda av whisky och gula av tobak och raseri."

Strindberg August ; Svarta fanor

Kontrast

Ord eller delar av meningar med motsatt betydelse ställs emot varandra.

En kontrast av det här slaget kallas ofta antites. Jag använder dock genomgående termen kontrast.

 

"Det ska rivas ner alltihop! Det ska byggas upp alltihop! Det ska rivas ner och byggas upp, ner och upp, upp och ner!"

"Pär Lagerkvist","Den fordringsfulla gästen"

Omtagning

Samma ord eller ordgrupper upprepas. Omtagningen kan komma i samma mening eller senare i texten.

"En dag är till ända. En kväll sänker sig som ett tryck över bröstet, över en värkande drängkropp utsträckt på en knölig brits. En dag är till ända."

"Eklöf Mats","Sländans dag"

Variation

Ord eller uttryck i en mening upprepas i en något förändrad form. Variationen innehåller ofta synonymer till det första uttrycket.

"Det är en tanke som gnager och gnager i mig, som aldrig lämnar mig ro; ty det är egentligen bara en."

"Pär Lagerkvist","Den fordringsfulla gästen"

 

"Och jag grubblar tills jag utmattad fallar i dvala, i sömn."

"Pär Lagerkvist","Den fordringsfulla gästen"

Personifikation

I personifikationen ger man liv åt döda eller abstrakta ting. De får ofta mänskliga egenskaper.

Ofta skiljer man på besjälning (förmänskligar konkreta ting) och personifiering (abstrakta begrepp förmänskligas).

Jag använder genomgående endast beteckningen personifikation.

 

"Björkarna borta i hagen, svepande sin lövskrud kring sig, tätare för var dag."

"Eklöf Mats","Sländans dag"

 

"Nu måste han åter böja sig efter brödbiten - och han hade den konstiga känslan att tiden gick ifrån honom, smet förbi, medan han böjde sig."

"Johnson Eyvind","Slutspel i ungdomen"

 

 

 

 

 

 

Retorisk fråga

 

En fråga som författaren inte väntar sig något svar på. Möjligen ger författaren själv svaret.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alternativ

Alternativet ger två möjligheter med ett "eller" emellan.

 

"Flera fönsterrutor är utslagna, tillstoppade med säckar eller tidningar."

"Kattorna föder ungar i undanslängda mössor eller i sänghörnen."

"Lundkvist Artur","Vindingevals"

2-tal adjektiv

Två adjektiv ställs samman. Ibland skiljs de av ett "och". Effekten av de två adjektiven kan varieras geom att de placeras efter sitt huvudord, som i exemplet från Vindingevals.

"Grova, brutala typer som älta cement i väldiga tråg. Svartmuskiga, tvetydiga individer som bryta upp trappuppgångarna. Underliga, misstänkta figurer som fernissa ledstänger, polera fönster, flytta belysningsarmaturen."

Pär Lagerkvist; Den fordringsfulla gästen

 

"Skjortärmarna går fram över handlederna, skitiga och skrynkliga."

"Lundkvist Artur","Vindingevals"

3-tal adjektiv

Tre adjektiv ställs samman. Liksom tvåtalet kan tretalet placeras sist i meningen.

"Och jag ligger om natten i min säng, där järnslåarna skära mig djupt in i ryggen, utan att kunna sova, sjuk, utmattad, söndersliten

"Pär Lagerkvist"; "Den fordringsfulla gästen"

3-tal substantiv

Tre substantiv ställs samman.

"Inte så mycket en kund som en lyssnare, bevittnare, utfyllare."

Lundkvist Artur; Vindingevals

3-tal adjektiv+substantiv

Tre sammanställningar med substantiv som föregås av adjektiv.

Den sträva klangen i fars stämma, de tövande orden, den långa förlägna tystnaden mellan orden.

Eklöf Mats; Sländans dag

 

 

 

 

 

3-tal verb

 

Tre verb ställs samman.

 

"Runt omkring mig hör jag det bråkas, rivas ner, byggas upp

Eklöf Mats; Sländans dag

3-tal verb+pronomen

Tre sammanställningar med verb som följs av pronomen.

"Men denna gång, då han sakta drog igen dörren och såg Esa slukas av den snabbt avsmalnande dörrspringan, kände han också något annat - ett plötsligt medlid- ande, en önskan att sträcka ut handen mot denna motbjudande figur, väcka honom, tilltala honom, införliva honom i en gemenskap. "

"Eklöf Mats","Sländans dag"

Anhopning av verb

En lång rad verb koncentreras i några satser. Ett sätt att förstärka intrycket av fart och aktivitet.

"Och så är allt upp och nervänt. Möblerna upptornade i stora travar ute i hallen, målare som måla om väggar och tak, snickare som vända golven och sätta upp ny panel, hamra, bulta, spika. "

"Pär Lagerkvist","Den fordringsfulla gästen"

Uppradning av substantiv

Genom att rada upp mängder av substantiv kan man förstärka ett intryck av oreda.

"Färgpytsar, hyvelspån, murbruk, spik, sågbockar, huggkubbar. Lukt av färg, kitt, cement och färskt trä. Och ett skrik och ett skrål som i helvete."

"Pär Lagerkvist","Den fordringsfulla gästen"

Likformiga satser

Två eller flera satser i en mening byggs på ett likartat sätt.

"De andra, de som lever där orden och skratten finns, de som skulle kunna rasera hans tystnads murar, de ser honom inte, de söker honom inte, de frågar inte efter honom."

Mening utan predikat

Ofta ser man meningar utan predikat. Ett medvetet stildrag som ger koncentration åt texten och ger möjlighet att variera framställningen.

En vrång gubbe, Lindström. Svår processmakare i yngre dagar och tjuvskytt in i det sista.

Mening utan subjekt

Att utelämna subjektet i meningarna är ett effektivt sätt variera meningarnas byggnad och funktion.

I nedanstående exempel finns fem predikat och inte ett enda subjekt.

Bodde i en stuga med ett styckemark till. Hade pengar och vägrade att låta hand om sig. Låg där gärna i buskarna och knallade med geväret, skickade hagelsvärmar i obhaglig närhet av bärplockare och ovälkomna besökare.

"Lundkvist Artur","Vindingevals"

Prep, prep, prep

Man låter tre eller flera satser inledas av prepositioner. Det kan vara samma eller olika prepositioner.

"Olavi följde måsens tysta flykt över himlen. Från gryningsglöden, över gråheten, in i det blå mörkret."

"Eklöf Mats","Sländans dag"

Utbyggd anföringssats

Anföringssatsen ,exempelvis ",sade han" kan byggas ut med information om hur något sägs, vad personen gör samtidigt som repliken fälls.

"- å det var ingenting, säger jag, tar upp min klocka och ställer den en halv dag tillbaka.."

"Pär Lagerkvist","Den fordringsfulla gästen"