Satsdelar — definitioner

Markera först tidsformen i huvudsatsen. Då har du hittat predikatet. Även imperativ visar predikatet.

Predikatet säger vad någon eller något gör eller vad som sker.

Subjektet talar om vem, vad, vilka som gör något.

Ackusativobjektet svarar på frågan:
Vad, vem, vilka + predikat + subjekt?

Ex: Hästens äterp havre.ao
Vad + äter + hästen? = havre
Vad + p + s ? = ao

Dativobjektet svarar på frågorna
Åt, till, för vem (vad) + p + s + ao ? = do

Det förekommer vid verb som ge, lämna, räcka, låna, visa, önska, meddela, lova sända, unna; fråntaga, beröva, vägra, missunna och liknande.

Ex: Jags lånadep min bilao till honom.do

Jags lånadep honomdo min bil.ao

Till vem + lånade + jag + min bil? = till honom
Till vem + p + s + ao ? = do

OBS! Dativobjekt kan även förekomma vid en del adjektiv, exempelvis nyttig, hjälpsam, tacksam, trogen, skyldig, skadlig, farlig.

Ex: Dets ärp skadligtpf för hälsan.do

Hans varp hjälpsampf mot alla.do

Dets ärp nyttigtpf för ossdo att arbeta.ao

a) Subjektiv predikatsfyllnad

Predikatsfyllnaden är en indirekt bestämning till subjektet i meningen. Bestämningen förmedlas av predikatsverbet.

Ex: Rosens ärp röd.pf

Man kan också säga att predikatsfyllnaden är en nödvändig utfyllnad till predikatet. Meningen "Rosen är." känns inte fullständig, man väntar sig en fortsättning efter är; predikatet behöver fyllas ut.

Subjektiv predikatsfyllnad förekommer vid verben vara, bliva, förbliva, heta, kallas, anses, förefalla, tyckas, verka samt efter göras (till).

Ex: Prisets ansågsp orimligt.pf

Orimligt (pf) säger något om priset (s), och är alltså en subjektiv predikatsfyllnad.

b) Objektiv predikatsfyllnad

Predikatsfyllnaden kan också vara en bestämning till meningens objekt.

Ex: Kamraternas kallarp honomao Kalle.pf

Kalle (pf) ger information om honom (ao) och är då en objektiv predikatsfyllnad.

Objektiv predikatsfyllnad förekommer vid verben kalla (vid namn), benämna, utnämna, utse, anse, förvandla samt göra (till).

Ex: Mans utnämndep honomao till landshövding.pf

I båda exempelmeningarna märks att det inte går att sluta meningen efter ackusativobjektet. En utfyllnad krävs.

a) Rumsadverbial

Rumsadverbialet svarar på frågorna var?, vart? eller varifrån?

Ex: Allts stodp på sin plats.r.a.

b) Tidsadverbial

Tidsadverbialet svarar på frågan när?

Ex: Des kommerp snart.t.a.

c) Sättsadverbial

Sättsadverbialet svarar på frågorna Hur eller på vilket sätt gör någon något?

Ex: Hons sjungerp vackert.s.a.

d) Gradadverbial

Gradadverbialet svarar på frågorna I vilken grad? eller I vilken omfattning?

Ex: Des spelarp ganskag.a. bra.s.a.

e) Måttsadverbial

Ex: Larss sprangp flera kilometer.m.a.

f) Orsaksadverbial

Orsaksadverbialet svarar på frågan varför?

Ex: Des jubladep av glädje.o.a.

g) Villkorsadverbial

Villkorsadverbialet talar om vilka villkor som ska uppfyllas för att något ska hända.

Ex: Hans stannarp hos oss,r.a. om han får bättre betalt.v.a.

h) Avsiktsadverbial

Avsiktsadverbialet talar om vilken avsikt någon har med sitt handlande.

Ex: Hans gavp tipsetao till polisen,do för att komma åt belöningen.a.a.

i) Satsadverbial

Satsadverbialet utgör en bestämning till hela satsen. Om man tar bort satsadverbialet förändras hela satsens betydelse, ofta till motsatsen.

Ex: Rymlingens skap intesats undkomma.p

Hans kanp tyvärrsats intesats komma.p

De vanligaste satsadverbialen är inte, kanske, lyckligtvis, tyvärr, naturligtvis och nog.

Agent är den som utför handlingen i en passiv sats.

Ex: Brevets skrevsp av eleverna.agent

Subjektet utför ingen handling utan är passivt; verbet slutar dessutom på s. Alltså är meningen passiv.

Eleverna är de som gör något i den passiva meningen och blir då agent.

Attributet är ingen egen satsdel utan utgör en del av en annan satsdel. Attributet är en bestämning till ett substantiv och kan förekomma i alla satsdelar utom i predikatet.

a) Adjektivattribut

Adjektivattributet är ett adjektiviskt ord, dvs ett ord som fungerar som ett adjektiv. Hit förs förutom adjektiv även possessiva pronomen och räkneord.

Ex: En vackeradj.a dag kommer han.

b) Genitivattribut

Genitivattributet anger ägare och slutar normalt på s.

Ex: Skogensgen.a. fåglar. Dagensgen.a. väder. Lenasgen.a. vän.

En del äldre former utan s räknas också hit.
Ex: Värnamo marknad, Uppsala stad, Vadstena kloster.

c) Prepositionsattribut

Prepositionsattributet är en bestämning som består av en preposition och ett substantiv.

Ex: Husets vid strandenprep.attr skulle säljas.p

d) Apposition

Appositionen kan vara av två slag:

Fast apposition (epitet) står vanligen före sitt huvudord.
Ex: Drottning Kristina, Doktor Olsson, Fru Svensson.

Lös apposition står efter sitt huvudord och skiljs från det med komma.

Ex: Skåne,s vårt sydligaste landskap,app. harp milda vintrar.ao

e) Infinitivattribut

Infinitivattributet består av en infinitiv ibland föregången av av.

Ex: Viljans att flyttainf.attr har minskat.p

Farans av att misslyckasinf.attr betonades.p